MysanW

Vaknade igår med världens magont, den var så kraftig att jag inte kunnde röra på mig ens. Den ända tanken jag hade då var att jag önskade att Mamma var här och kunnde ta han om mig, stoppa om mig! Det är något speciellt med mamma och sjuka, en perfekt matchning. Sen att man ligger helt ensam i sitt rum och känner ingen i korridoren som kunnde tycka synd om mig gjorde inte saken bättre heller.

Men efter att ha legat i sängen hela förmiddagen tog jag några värktabletter och kunnde resa på mig. Bestämde mig även för att gå på sittningen, trots min magont. Vid 15-tiden begav jag mig till S och vi började göra oss iordning, färgade mitt hår, krusade mitt och s hår. Kvällens tema var 80-90-tal så färgmatchningen var på högvarv, rosa, turkos, gul m.m. Men shit så snygga vi vart!
Roligt var även att alla på festen hade verkligen gått in för de och alla var så snygga så. Jag var väl egentligen inte så pepp, eftersom jag inte var 100 % frisk. Maten var ingen höjdare, torr  och äcklig. 

Vid 11 bar det iaf vidare mot Corona och dansgolvet, där fick vi vara vittnen till slagsmål med flaskor, helt sjukt, bloden bara rann. Men samtidigt som vi dansade på kom min trötthet, vid halv tolv var jag helt slut, kroppen gjorde så ont och jag ville inge helldre än åka hem till min säng och sova. Jag höll nästan på att somna stående på dansgolvet, jag har aldrig i hela mtt liv vart så less på krogen. Kl 00.55 var jag hemma och hann bara kasta av  mig kläderna innan jag sov. 

Och som alltid på en bakisdag har jag bestämt mig för att aldrig mer dricka...får se hur länge de håller nu då.