MysanW

Jaha nu sitter jag här ensam i min lägenhet (rum) efter att Hanna åkte för några timmar sedan. Vi har haft det mycket trevligt under de här dagarna hon har tillbringat här hos mig. Vi har myst, vart i affärer, ätit på Droskan, gjort Umeå osäkert på natten med mera.

De känns konstigt, vem ska jag nu prata med på kvällarna? Vem ska jag ligga och vänta på ska vakna? Vem ska jag kunna byta blickar med om något inte är som det ska? Jag saknar mina flickor! Tack Hanna för vistelsen.

Imorgon börjar mitt nya liv, som student igen! Det känns lite konstigt att gå tillbaka till skolbänken, men utan min underbara klass jag hade på Broman. Jag är nervös som jag alltid brukar vara, men det löser sig nog alltid! Om inte annat kan jag ju faktiskt flytta hem, men nu ska vi se framåt och jag ska klara det här!

Vad gör man när det man helst i hela världen går förbi en och man måste lägga det åt sidan. Jag vill inte, jag vill. Men för det bästa, troligen, får det vara som det är, för det är bra så!

Puss Mysan