Ligger i soffan och inväntar att resan mot Gotland ska börja. Kl 22.45 går bussen från kiosken och båten går 04.50. Rolig tid. Började må illa för ca 1 timme sen, typiskt precis innan vi ska åka. Hoppas på att det går över innan bussen.
Har under dessa veckor haft ledigt men efter Gotland börjar allvaret.
Hela syskonskaran samlad. Me like.
I söndags var det dop för lilla Tilde, en fin tillställning. Fikat efteråt var grymt, speciellt bullarna som jag smällde i mig. Dock hamnade jag i koma efter, sov tre timmar innan jag var lite människa igen.
Wille hade skolavslutning i kyrkan och alla syskon var på plats. Mysigt. Imorn vankas det student för Maja. 4 år sedan jag tog, tiden går och vi med den.
Jag har efter fyra år här uppe bestämt mig för att flytta, att starta ett nytt kapitel i mitt liv. Men det är inte bara med glädje som jag tagit detta beslut, att lämna människor man tycker om är aldrig lätt. Samtidigt vet jag att det går bra, det var just det som jag gjorde för fyra år sedan.
Under dessa fyra år har jag vuxit till den människa jag är idag, en starkare Mysan än jag var tidigare. Har lärt mig så mycket genom att varit själv på egna ben (utan tryggheten hos mor/far men självklart med stöd från dom). Tiden här uppe kommer alltid finnas med mig, alltid.
Från att ha gått till att skolan varit min trygghet, att jag har vetat att jag har någonstans att gå till, och att nu inte ha den kvar, det känns läskigt. Trots det så känns det otroligt spännande, det är nu "livet" börjar på riktigt. Vad som händer till hösten har jag ingen aning om mer än att jag ska göra allt jag kan för att på något sätt fortsätta att utvecklas. Det är ett mål, att aldrig sluta utvecklas, i det begreppet ingår så mycket.
En förändring är aldrig lätt, men det leder oftast till något bra. Om det inte gör det så har man i alla fall försökt, och det är det viktigaste!
Inte trodde jag precis efter jag slutat studenten att jag skulle vara där jag är idag. En "försiktig" tjej som hade svårt att säga nej, till att idag faktiskt kunna säga det, om jag vill.
Tack Umeå, tack alla underbara.
Det skulle kännas såhär. Deal with it!
Vi var iväg på ett event ikväll som Nelly anordnat, de bjöd på kläder och annat smått och gott till de 100 första, och efter att ha köat i 1,5 timme så kom vi in :)
Väldigt mycket speciella människor var vad kvällen bjöd på mest. Jag har så svårt att förstå hur vissa tänker när de klär på sig. Men "smaken är som baken, delad" och tur är väl de egentligen!! :)
Jag och Sandy spårade lite på toan sen (foto mässigt)
Nu är jag märkt för livet med mitt favorit citat "Tiden går och vi med den"
Sandra höll min hand under den gjordes, tog bara 15 min så jag skonades!
Är så jävla nöjd, förlåt för uttrycket!
