MysanW

Min mage har varit en stort problem för mig under många år. Jag har alrig fått en riktig förklaring på vad det har kunnat vara utan hela tiden fått beskedet "Det är inte blindtarmen" och så har läkarna skickat hem mig. I höstas när magen var som värst besökte jag en läkare här i Åmål som direkt efter att jag beskrivit mina besvär sa: Du har IBS.

 

Jag fick med mig två små häften om vad IBS innebär, men pga att jag tillhörde fel vårdcentral m.m. så vart det ingen mer utredning. Men som häftena säger handlar det mycket om att man vill ha en diagnos på att detta inte är något man hittar på utan att det faktiskt finns en sjukdom/överkänslighet bakom.

 

Jag har nu satt ihop lite fakta kring detta som kan vara bra att läsa igenom. Nackdelen med just IBS är att det inte finns något botemedel utan att man idag får testa sig fram vad som är bäst för just sin egen mage. Detta kan jag tycka är frustrerande (ge mig ett piller så jag blir bra). Med enna lilla genomgång finns det säkert några där ute som känner igen sig och kan få en liten guidning, om så är fallet har jag kommit en liten bit på vägen.

 

De kostråd som aftonbladet ger är något jag själv ska ta och kika på, kanske är det en hjälp för mig och min (älskade) mage.

 

Vad är IBS?

Irritabel tarm, colon irritabile eller IBS (engelska: Irritable Bowel Syndrome, ’orolig tarm-syndrom’) är en av världens vanligaste sjukdomar som kan ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och magsmärtor. Den är vanligare hos kvinnor. Vid psykisk stress kan sjukdomen förvärras, likaså kan viss mat försämra tillståndet. Det är dock bara en liten del som söker hjälp för problemen och får en diagnos. Det handlar om en funktionell störning och kan alltså inte detekteras genom tester, till exempel blodprov.

IBS är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är rubbade.

Vad beror det på?

Orsaken till sjukdomen är okänd. Förmodligen är det flera faktorer som samverkar, både fysiologiska (kroppsliga) och psykologiska. Det finns olika teorier om detta; att det är en ärftlig sjukdom, att den beror på störningar i tarmens nervsystem eller muskelceller, eller att den beror på någon form av intolerans eller överkänslighet för olika födoämnen. Debut efter tarminfektioner är vanligt. IBS orsakas inte av psykologiska faktorer, men det står klart att upplevelsen av symtomen påverkas av hur man mår psykiskt. Det är ingen ökad risk att få andra sjukdomar p.g.a. IBS.

Diagnostik

Vid diagnostisering utesluter man först andra vanliga orsaker till besvären, till exempel celiaki genom antikroppstest, hypotyreos och hypertyreos genom mätning av halten tyreoideahormoner i blodet, cancer genom undersökningar som till exempel rekto-, gastro- och koloskopi. Patienten får också svara på frågor, och diagnostiseringen sker genom att man kontrollerar om den drabbade uppfyller vissa diagnoskriterier. De senaste diagnoskriterierna för IBS togs fram under ett andra möte i Rom och kallas därför Rom-II-kriterierna. De senaste Rom-III-kriterierna publicerades 2006.

Det finns inte några laboratorietester som visar att man har sjukdomen och det syns heller inte några förändringar på eller i tarmen. Diagnosen ställs efter en noggrann genomgång av patientens symtom och en begränsad utredning. En eventuell utredning syftar till att utesluta vissa andra sjukdomar som orsak till symtomen. Många studier har visat att detta är ett mycket säkert sätt att ställa diagnosen IBS.

Behandling

En viktig del av behandlingen är att man får diagnosen och symtomen förklarade, och att man känner sig trygg med den informationen. Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras. Det betyder att man behöver lära sig att leva med sin sjukdom och ibland göra vissa förändringar i sitt sätt att leva.

Kosten kan ha stor betydelse för hur man mår. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt och man måste pröva sig fram. En dietist kan vara till hjälp för att ge råd om kost och kostvanor. Exempelvis kan fiberrik kost vara bra vid förstoppning, men kan ge gasbesvär. Vid gasbesvär kan kolsyrade drycker, tuggummituggande och gasbildande livsmedel, t.ex. lök, bönor, kål, öka besvären.

Fett kan med fördel reduceras i kosten då det har visats att fettrik kost kan förvärra symtomen. Det viktigaste är oftast inte vad man äter utan snarare hur man äter.

Regelbundna mattider är viktigt, likaså att man tillåter sig själv att gå på toaletten när man behöver det. Rekommendationen är att äta små måltider men vid flera tillfällen under dagen, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål.

De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress. Det är därför viktigt att se över sin vardag och se till att det finns tid för vila och avkoppling.

Möjligheterna till läkemedelsbehandling vid IBS är, som tidigare nämnts, begränsade. Man kan dock i många fall behandla specifika symtom såsom, smärta, diarré och förstoppning med läkemedel som idag finns på marknaden. Det pågår dessutom intensiv forskning inom IBS-fältet, till exempel inom läkemedelsindustrin, och nya behandlingsprinciper är under utveckling.

Kostråd

Vid IBS rekommenderas små frekventa måltider med mindre andel fett (t ex nyckelhålsmärkt mjölk, ost, kött, pålägg). Man bör vara extra noggrann när man tuggar maten, eller välja lättuggad mat. Många upplever bekymmer med stekt mat, råkost, nötter, frön. Kaffe, alkohol och kryddor stimulerar tjocktarmen och det kan finnas anledning pröva att minska på sådant. Vissa får mer besvär av fibrer, liksom av mjölk- och mejeriprodukter, grönsaker, frukt och sädesprodukter, Man kan pröva att skala frukten och riva eller hacka grönsaker och pröva finmalda fiberprodukter framför bröd och flingor med stor andel hela korn

Om gasbesvär är dominerande bör man tänka på att fett i kosten ytterligare kan öka dessa problem. Kolsyrad dryck och tuggummi bör undvikas.

Kriterier

Den drabbade ska uppfylla följande för att kunna diagnostiseras med IBS:

Minst tre månaders kontinuerliga eller återkommande besvär av buksmärtor eller obehag som lindras vid defekation (dvs avföring) och/eller är förenade med en ändrad avföringsfrekvens och/eller med en förändrad avföringskonsistens och förenat med två eller fler av följande symptom:

• Ändrad avföringsfrekvens      (mindre än tre per vecka eller mer än tre per dag)
• Ändrad avföringsform och      konsistens (hård, pelletformad eller lös avföring)
• Tömningssvårigheter, imperativa      trängningar eller känsla av ofullständig tarmtömning
• Slem i avföringen
• Uppkördhet eller uppblåsthet i      buken

Källor: Wikipedia och www.magotarm.se